”Titta dom pussas!!”

Jag kommer nog aldrig glömma denna fotografering, min första kärleksfotografering. Kändes lite som alla andra ”första” man gör i livet, görnervöst! Jag hade kollat upp varenda väderprognos under hela helgen och på söndag visade det molnigt med stora solchanser. Bra, då kunde vi ju hålla till vid den fina byggnaden jag länge trånat efter att fota vid. Jag hade redan kollat upp hur motljuset låg. Under dagen levde vädret upp till vad de lovat och jag mötte upp det fina nykära paret, Anton och Malin vid Mariebergsskogen där de spelade minigolf. Nu var jag nog ännu mer nervös, men det löste sig genom att prata, babbla och skämta som aldrig förr. Intressant vad en kamera kan göra för personligheten. Jag fick veta att Malin och Anton träffades i Stockholm och hade varit ihop nu i ett år, vilket märktes för de pussades, mycket! Så fina ihop. Vi började gå mot den uttänkta byggnaden, och hela tiden sneglade jag mot det stora svarta molnet som började dra in över oss. Fan. Vi hann fota i 5 minuter innan regnet bara öste ner över oss. Vi tog skydd under ett träd, vilket var ganska mysigt förvisso. När regnet slutade fick vi ihop ganska många bilder ändå, och jag cyklade hem jättenöjd. Mitt i fotograferingen cyklade även en pappa förbi med sitt barn och utbrast ”Titta!! De pussas”. Så tack förbicyklande pappan för att du gav mig några extra skrattande fina bilder!

collage 1 Anton och Malin

Familjefotograferingar

Har haft två familjefotograferingar nu på senaste och jag måste säga att det är nog något av det roligaste och svåraste som finns. För barn gör ju faktiskt precis det de vill. Det gäller att hela tiden underhålla, tjoa bakom kameran, locka och göra pruttljud. Det är lite som ett spännande träningspass när man springer åt höger och vänster för att sedan kasta sig på marken för att barnet böjer sig ner för att plocka upp en blomma. Men det är en ganska häftigt att kunna fånga ett barn på bild som skrattar, för man vet ju att just den bilden aldrig kommer kunna tas igen.

Den här bilden är från den första fotograferingen, på en riktigt snygg familj! Mer av dom kommer definitivt visas senare!

IMG_0072-3

Törnrosa på dop

Ja det stämmer, Milia sov mer eller mindre genom hela sitt dop. Kanske var det alla ljusen, musiken, eller rent av pappas famn som gjorde det. Men sött sussade hon allt vid altaret, vaknade till lite till delen med vattnet. Men annars så! Jag var ju givetvis där och fotograferade, inte bara mitt första dop utan första gången i en kyrka. Det var ganska spännande att stå framme vid altaret tillsammans med prästen och smyga runt med kameran. Som en V.I.P gäst. Jag kände mig ganska viktig med min kamera! Men jag får ursäkta mig till alla övriga gäster som bara kom hem med bilder på min rygg.

dop collage

 

 

Under björken

Tänkte visa några bilder på Freja och hennes mamma Ida, ni vet Freja hon som bodde i det fina huset på landet med hästar och får. Det roligast var såklart att dra mamma i håret, det är en klassiker det där! Jag kan verkligen sitta och kolla på bilderna om och om igen och bara känna att ”Jag vill också bo på landet och ha en mysig björk på tomten att sitta och mysa under!”. Livet är lite orättvist ibland, men det svänger jädrans fort! Jag är så glad över att jag började fotografera, för annars hade jag aldrig fått träffa så mycket härliga människor och fått vara med på så många mysiga stunder. Som denna under björken.

 

Ps.Ida, säg till om ni någon dag vill sälja huset!

Collage Ida och Freja

 

Söt liten Freja och lantlig idyll

För en stund sedan var jag hemma hos denna lilla tjej för att ta lite bilder. Huset låg helt fantastisk, lantlig idyll är nog det bästa ordet att beskriva det med. Utsikten var över en dal där det låg en sjö och massa ängar. På gården gick familjens hästar och får runt bland alla blommor och björkar. Solen stod högt så vattnet glittrade och ett glas hallonsaft i handen var nog det enda som saknades. Känner en uns av avundsjuka på utsikten Freja kommer att växa upp till. Men vem vet, kanske köper man sig en egen gård någon gång i framtiden. Då ska den i så fall se ut som den Freja bodde på! Nog om läget, måste ju också berätta att denna lilla tjej var helt fantastisk framför kameran. Bara satt där och var nöjd och skrattade, kanske berodde på utsikten! Collage Freja 1

Lite syskonkärlek innan regnet

När vi var och hälsade på Henriks familj senast passade jag på att ta lite bilder på dessa charmtroll. De var lite svårflirtade för det fanns ju så mycket annat man kunde göra som var roligare än att sitta framför kameran. Men med lite fjäsk och mutande av mamma (godis!) så vann vi kampen. Hann dock inte med många bilder innan Milton utbrast ”Nu kommer det regn” och inom bara några minuter så förvandlades härliga soliga landet till grått, regnigt och storm. Men som tur är kommer jag ju och hälsa på fler gånger, och då blir det fotografering så det står härliga till. Ska ladda med största godispåsen!

tilma och milton på gräsmattan

Lite kärlek i reklampausen

Denna mysiga fredag passar det mycket bra att visa lite bilder tagna en annan mysig fredag i pausen till lets dance. Då fick jag ut dessa turturduvor på verandan för att ta lite bilder. Det är ju min fina mamma och pappa som så snällt ställde upp på lite bilder. Det var inte så många som hanns med i den korta pausen och ljuset var inte det bästa då klockan var efter nio på kvällen. Men det spelar ingen roll för jag älskar bilderna ändå. Jag älskar att de på något vis får fram den där kärlekskänslan på bara en sekund. De blir som ett nyförälskat par framför kameran. De har hållit ihop sedan de var yngre än mig och genom fyra stora utmaningar. Nämligen jag och mina syskon, och jodå, vi har allt testat deras gränser. Jag tycker faktiskt att det är mer beundransvärt än vilken karriär som helst.

mamma och pappa collage

Bus efter läggdags

Ibland har Noah tur, ibland får han leka efter läggdags. Det händer när Moster vill testa sitt nya objektiv och tar Noah under armen och knallar ut på mormors och morfars gräsmatta, oavsett vad mamma säger. Sedan sätter vi på lite musik och dansar, man hamnar på rumpan ibland men då är det bara att resa sig och gunga i takt igen. Dock har jag och Noah våra skilda meningar i hur en bra bild ska se ut. Jag vill gärna ha med hela Noah i bild, helst med fokus på hans söta ansikte. Noah tycker däremot att snyggast är när ”motivet är på väg ur bild” sådär svischar förbi. Det kanske är en ny Stockholmstrend jag inte förstår, vad vet jag. Men vi har hittat en bra lösning. Moster får helt enkelt springa sig svettig om hon nu vill vara traditionell och fånga hela motivet på bild. Nu har busfröet redan hunnit tagit tåget hem igen. Så jag saknar honom rejält. Börja prata snart Noah så i kan börja ringa varandra! Noah collage