Små små fötter

Inte kan man ha en nyföddfotografering utan att gå varm med kameran på de små fötterna. De här små fötterna var här igår och myste i lite ny rekvisita. För visst är det fortfarande en del fötter som hamnar framför kameran, både stora som små. Det är bara det att jag inte riktigt har haft energi nu under hösten att lägga ut alla bilder här. Men det betyder inte att de inte kommer, så småningom, men det får ta lite tid. Precis som att dessa fötter behöver lite tid att bli större. Och när de blir det, då hoppas jag att de hamnar framför kameran igen!

blogg

Med kaffet i handen och utsikt mot råddjuren!

Det här är anledningen till att det inte sker så mycket på varken hemsidan, facebook eller instagram för min del just nu. Efter en klarskriven C-uppsats har jag nämligen flytt stan för lite välbehövlig landetsemester. Så i denna ljuvliga idyll som syns på bilden befinner jag mig i just nu. Dricker kaffe, drar mig i solstolen, myser med busunge,  spanar efter råddjur och jo, jag går en intensivkurs för att ta mitt körkort också. Men det hinns med. Det är en ganska intensiv period i allmänt just nu, vilket är både hur kul som helst och såklart lite påfrestande. Min stresströskel är ganska låg (trots att jag skyndar hela tiden) och med åren har jag insett att när jag börjar glömma saker, somna mitt på dagen och borsta tänderna i köket är det dags att varva ner. Dock är detta lättare sagt än gjort. Men här på landet liksom tvingas man att varva ner. För allt annat gör ju det. Det är tyst här, så tyst att jag nästan stör mig på min egen andning. Jag ser inte fem joggare i minuten utanför köksfönstret som ger mig dåligt samvete. Jag tittar inte på tv, jag tittar ut. Min kvällsrutin är numera att ta med mig tekoppen ut på farstukvisten och bara sitta och va. Jag kanske inte är en person som från början älskat landet eller dragit mig till naturen. Men jag har fattat att det är det jag behöver. En lugn, tyst och befriande miljö som blir en bra andningspaus från alla måsten, kreativa ideér, roliga måsten, tankar och reflektioner. Det var väl allt jag behövde säga just nu, en lång förklaring på varför inget händer just nu. Kan givetvis fortfarande ta emot bokningar, och jag har massvis med fina bilder att visa snart, men nu får det vara ingenting.

semester11

Nypiffad blogg och lite personligt

Jag kom på att jag har ju faktiskt inte riktigt presenterat mig här på bloggen. Jag tänker därför inviga min nypiffade hemsida med att berätta lite om mig och varför jag sitter här idag och bloggar om fotografering. Kanske inte allt på en gång, men jag kan ju börja med att berätta hur det hela drog igång för mig.

Jag var 22 år när jag började fotografera. Jag fyller 24 nu till sommaren. Egentligen skaffade jag en systemkamera när jag var 21, och då sprang jag runt och fotade familjen i autoläge, kände mig ganska proffsig även fast jag inte visste inte ett dyft av fotovärlden.  Detta noterade dock min familj och gav mig som present en fotokurs över en dag när jag fyllde år (notis till mig själv: tacka dom igen!). På den fotokursen lärde jag mig att gå från auto till manuellt. Men det var egentligen bara en liten del av det som kursen bidrog med. För det var faktiskt när jag satt där som jag insåg ”Men herregud man kan ju jobba som fotograf?”.  Jag kände mig så oerhört inspirerad när jag gick därifrån, lite euforisk till och med. Efter den dagen fotograferade jag allt och alla. Mitt liv började faktiskt kretsa kring fotografering. Jag läste allt jag kom över på webben, började följa andra fotografers bloggar och övade, övade och övade. Lite överdrivet engagerat? Kanske, men en sak måste jag då förklara. Fotografering är faktiskt den första hobby jag haft.  Jag har förvisso spelat teater, dansat och sprungit till gymmet i vissa perioder. Men aldrig på den nivån att jag brunnit för det. Inte som jag gör för fotografering. När jag är ute och fotograferar, så tappar jag bort tid och rum, jag känner ingen hunger och jag fryser inte om händerna hur kallt det än är. Jag har fullt fokus på det jag gör och har så mycket lyckorus i kroppen att det räcker för att faktiskt leva på en kort stund. Mycket har hänt sedan jag började, och ni kan ju kanske ana hur mycket känslor, frustration, glädje och lycka jag hunnit känna de senaste två åren. Därför tänker jag skriva en till del om detta, lite längre fram.

linnea blogg

En bra och (gullig!) början på året

Kan man börja året (fotomässigt) bättre än med en liten nyföddfotografering? Tror knappast. Den här lilla prinsessan var nämligen hemma hos mig igår och charmade kameran. Allt gick verkligen finfint och det finns en hel del bilder jag vill visa, men det hinns med lite senare. Jag skulle kunna säga här att jag känner mig superladdad inför 2014, med nya fotomål och nya utmaningar. Men det kan jag inte. För jag känner bara en mer avslappnad, liksom skön känsla, att nu får allt bli som det blir. Jag upptäckte nämligen förra året att det är svårt att njuta av det kreativa om man är upptagen med planering och nya delmål. Så nu bannlyser jag checklistan och bara tar det som det kommer.  Det kanske är det som blir den egentliga utmaningen för 2014. Och det känns väldigt bra!

_MG_0806

Fotopromenad

Äntligen tog vi tag i det som vi pratat om i över ett år. En promenad med våra kameror i vackra Karlstad. Terese är nämligen min promenadkompis, som också råkar tycka foto är skitkul! Så vi knallade iväg med våra kameror, jag hade redan bestämt destination, CCC, för där har jag velat tagit bilder varje gång jag går förbi. Jag guidade Terese lite bland kamerafunktioner, men var nog inte så värst pedagogisk, sprang mest runt och försökte smygfota henne istället. Vi har i alla fall kommit fram till att det måste blir fler promenader, nu när vi bara bor ett kvarter ifrån varandra dessutom. Och snart tar Terese sin examen som Personalvetare, spännande!!

collage fotopromenad

 

Självklart är bilden på mig tagen av fina Terese :)

Snygga vänner

Efter jobbet i lördags mötte jag upp dessa två pinglor för en liten eftermiddagskaffe i solen. Tyvärr är det väldigt sällan vi ses alla tre, ändå har vi känt varandra i så många år och bor i samma lilla stad. Men det är så himla skönt att när vi väl ses så är det som att vi inte gjort annat. Munnarna går i ett, det pratas jobb, pojkvänner, framtid, bröllop och massa annat tjejigt. För vi är ett ganska tjejigt gäng. Jag tog givetvis med kameran, eftersom att vi samlas så sällan får man ju passa på! Sen är ju Sandra och Erika så förbannat snygga, så det är ganska skönt att kunna gömma sig bakom kameran i deras sällskap!

collage erika och sandra

En smak av sommaren

Det är helt galet hur länge solen varit på ens sida nu! Nu kan sommaren gärna få komma för jag är redo, solglasögon, tunnare jacka, ballerinaskor och glassugen! Våren är nog min favoritårstid dock, är alltid så inspirerad till att göra massa roliga saker och energin tar aldrig slut. Men jag längtar lite till den här sommaren ändå, sitta på gräsmattan med Noah, gå på loppisar, hänga i Sandras nya sommarstuga och fota en massa såklart!  Fick en liten känsla av sommaren när nästan hela familjen spenderade en dag i Mariebergsskogen, drack kaffe i solen, kollade på djuren och jag sprang mest runt med kameran.

collage mariebergsskogen

Man fyller bara 20 en gång!

Vi drog till med ett hejdundrande kalas för familjens sista tjugoåring nu i helgen. Känns fortfarande ofattbart att min lillebror är 20, han har liksom kommit in i min kategori. Nu förstår jag hur det kommer kännas när man får barn. Som att de bara växer och växer medan man själv stannar kvar. På så sätt är det ju ganska smart att skaffa barn när man är ung! Tänk att min lillebror är systemetgammal. Men du kommer alltid vara min lillebror ändå, och det är du bäst på!

kalas collage