Fröken bus – del 2

Ni som känner mig vet ju att barn aldrig riktigt varit min grej. Jag har inte vetat hur jag ska bete mig kring barn, vad jag ska säga, hur jag ska säga det eller hur jag ska leka. Det brukar sluta med att jag väljer att inte säga något alls, vilket gör jag inte heller brukar bli så populär. När jag skulle få ta bilder på Ebba, vilket också skulle bli vårat första möte, så var jag ganska nervös. Hon tittade på mig, och tittade bort, jag sa något i stil med ”ehh, hej, är det du som är Ebba.. eller?..” Hon tittade på mig som om jag vore en galning hennes mamma hade släppt in i huset. Men sen la jag fram min sjal på golvet, för att fjäska in mig lite, och hon kröp glatt fram till sjalen och tog den. Efter det bara hände något, jag lekte och busade, skrattade och pratade med Ebba som om jag aldrig gjort annat. Det blev i stället svårt att ta bilder för att Ebba hela tiden ville gå fram till mig. Vem vet, kanske är det kameran som gör det, eller så börjar jag bli barnkär. Åtminstone i väldigt väldigt söta barn.

collage ebba 2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

* Copy This Password *

* Type Or Paste Password Here *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Fröken bus – del 2

Ni som känner mig vet ju att barn aldrig riktigt varit min grej. Jag har inte vetat hur jag ska bete mig kring barn, vad jag ska säga, hur jag ska säga det eller hur jag ska leka. Det brukar sluta med att jag väljer att inte säga något alls, vilket gör jag inte heller brukar bli så populär. När jag skulle få ta bilder på Ebba, vilket också skulle bli vårat första möte, så var jag ganska nervös. Hon tittade på mig, och tittade bort, jag sa något i stil med ”ehh, hej, är det du som är Ebba.. eller?..” Hon tittade på mig som om jag vore en galning hennes mamma hade släppt in i huset. Men sen la jag fram min sjal på golvet, för att fjäska in mig lite, och hon kröp glatt fram till sjalen och tog den. Efter det bara hände något, jag lekte och busade, skrattade och pratade med Ebba som om jag aldrig gjort annat. Det blev i stället svårt att ta bilder för att Ebba hela tiden ville gå fram till mig. Vem vet, kanske är det kameran som gör det, eller så börjar jag bli barnkär. Åtminstone i väldigt väldigt söta barn.

collage ebba 2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

* Copy This Password *

* Type Or Paste Password Here *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>